-

Imorse när jag vaknade var allt jag kunde tänka på hur långsamt tiden går när man längtar efter någon så hjärtat brister lite. Det har knappt gått 6 veckor. Alltså inte ens hälften. Fick mig inte alls och känna mig motiverad. Många blir deprimerade över mindre. Efter en lång frukost framför lapiditoppen bestående av kokt ägg, paulinmüsli med alprosoya yoghurt, te och två mackor med färskost och pepparsalami bestämde jag mig ändå för att sluta såsa, dra upp persiennerna möta solskenet och gå bort till de där sabla gymmet. ;-) Körde lite blandad styrka överkropp med kondition. Började med 15min på cross-trainern, därefter 10min på bandet. Men alltid när jag springer eller går på bandet så får jag sjukt ont i vaderna. :-( vad beror det på? Sedan körde jag 3x10 triceps, bicebs och mage. Fint gympass. Nu sitter jag på jobbet och skall snart fixa det sista innan vi skall sova. Pratade precis med en vän, A, och hon berättade att hon blivit så inspererad av att jag gymmat så hon hade besökt sitt eget gym idag. Fan vad kul. Det är ju precis dethär som den här bloggen är till för. Jag menar KAN JAG KAN TAMMEFAN ALLA. :-) kram på er. /C